sharondeedee.blogg.se

                          sid. 210.
1. Vad heter landets folkhälsominister? Till vilket departement hör ministern och folkhälsofrågorna?
Svar: Sveriges nuvarande socialminister är Göran Hägglund, som även ärKristdemokraternas partiledare.
Socialdepartementet är ett departement under Sveriges regering som sköter bland annat social omsorg, vårdfrågor ochfolkhälsofrågor.

.Socialminister eller hälsominister är den minister i ett lands regering som ansvarar för socialpolitiken, till exempel barn- ochfamiljepolitik, socialtjänstpolitik inklusive handikapp- och äldrepolitik, sjuk- och hälsovård, socialförsäkringar, folkhälsa, etc.
Socialministerns ansvarsområde har vuxit i samband med välfärdsstatens utbyggnad och idag är politikområdet vanligen uppdelat på flera ministrar, ibland dock placerade på samma ministerium eller departement.

2. Definiera och exempelifiera begreppen välfärd och ohälsotal.
Svar: a. Välfärd är bland annat de delvis skattesubventionerade eller helt skattefinansierade tjänster och de transfereringar som stat, landsting och kommun tillhandahåller i syfte att säkra individens trygghet vid bland annat barndom, sjukdom, arbetslöshet,funktionsnedsättning och ålderdom. Kallas ibland även "social trygghet" eller "socialt skyddsnät". Det handhas i Sverige avkommunerna och ett antal myndigheter under Socialdepartementet.

1)Allmän välfärd innebär att alla i samhället garanteras en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Ett alternativ till detta är selektiv välfärd där dessa tjänster endast är vissa förunnat. Välfärd är en definitionsfråga till exempel en tillfredsställande levnadsnivå. Välfärd är ett subjektivt/objektivt/relativt mått på levnadsnivån
2)?Ohälsotalet, är ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från svenska Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 16-64). Talet summerar utbetalade dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning ochaktivitetsersättning och gäller för nettodagar. Två utbetalade halvdagar motsvarar exempelvis en utbetald nettodag.

3. I många kommuner finns det så kallade folkhälsoråd eller andra grupper som gemensamt arbetar med folkhälsa och hälsorelaterade frågor. Finns det någon sådan grupp i din kommun? Vad kallas gruppen och vilka är representerna?
Svar: Nej

4. Naturresurslagen är numera en del av miljöbalken. Förklara och beskriv fortfattat naturresurslagen.
Svar: (NRL) eller naturresurslagen var en svensk lag som upphävdes1999 i och med att Miljöbalken trädde ikraft. Bestämmelserna i Naturresurslagen flyttades då i huvudsak in i Miljöbalkens. Grund idén med naturresurslagen var att genom kommunernas fysiska planering åstadkomma förutsättningar för en långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. I naturresurslagen infördes begreppet riksintresse, som avser vissa särskilt viktiga värden/resurser som i ett nationellt perspektiv betraktas som så betydelsefulla att de ska skyddas för ingrepp som förstör dem. Riksintressen kan utses för rennäringen, fisket, naturvården,kulturmiljövården, det rörliga friluftslivet, ämnen och material, kommunikation, energiproduktion och distribuiton, avfallshantering mm samt totalförsvaret. Därtill utsågs ett antal geografiskt definierade områden till riksintresseområden t ex de orörda älvarna, fjällen, vissa sjöar och kustområden mm. Bestämmelsena i naturresurslagen konkretiserades genom kommunens översiktsplanering.

Vad är stress?

En livsviktig reaktion
Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur.

Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”, och innebär bland annat att mer blod pumpas ut till musklerna och att man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi.

Stressreaktionen har varit livsnödvändig, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om man upplever ett verkligt hot eller om man springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när man blir arg på någon eller har för många arbetsuppgifter att utföra.

Situationerna som orsakar stress behöver inte bara vara negativa. Man kan bli stressad när man till exempel ska ställa upp i en tävling, gifta sig, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Då upplever man ofta att man får de extra krafter man behöver för att orka, och känner sig stark och stimulerad. Det brukar kallas positiv stress.

Vi reagerar olika
Samma situation som av en person uppfattas som stressande kan av en annan person uppfattas som betydelselös. Hur man tolkar en situation beror bland annat på vad man har varit med om tidigare i livet och hur man fungerar som person. Om man till exempel varit med om en svår bilolycka oroar man sig förmodligen lättare över om en familjemedlem som gör en bilresa blir försenad.

Symptom på stress
Kan vara:
Sömnproblem
Trötthet
Rastlöshet, svårt att koppla av
Känslor av irritation, oro, rädsla, sorg
Få ångest
sämre minne och koncentrationssvårigheter
hjärtklappning, högt blodtryck, andningssvårigheter
magproblem
huvudvärk och stelhet i kroppen
utslag eller eksem
överkänslighet för ljud, ljus och lukter
Trötthet som inte går att vila bort

Balans mellan arbete och vila
För att kunna hantera stress i sin vardag är det viktigt att man hittar en bra balans. Balans mellan arbete och fritid, vakenhet och sömn, krav utifrån och krav som man ställer på sig själv. Att leva i obalans under en längre period kan leda till att arbete, familjeliv och den egna hälsan påverkas negativt. Om kroppen hela tiden har stressreaktionen påslagen kan det också leda till att man inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, till exempel om man får en sjukdom, hamnar i arbetslöshet eller om någon i familjen dör.

Att kunna fatta egna beslut och påverka sin situation är ett bra sätt att hantera stress. Har man kontroll över det som stressar har man också större möjlighet att påverka. Det är också bra att lära sig hur långt den egna förmågan sträcker sig och när det är dags att sätta gränser för vad man orkar med.

Man kan också hamna i obalans om kraven inte är tillräckligt höga i förhållande till den kapacitet man har. Därför kan man bli stressad om man inte har tillräckligt många meningsfyllda uppgifter eller utmaningar i sitt liv, till exempel under en längre tids arbetslöshet.
Det finns mycket man kan göra själv för att hantera stress på ett så bra sätt som möjligt.
Om man sover dåligt är det bra att försöka se till att sömnen börjar fungera igen. Att vara fysiskt aktiv gör att man lättare kan hantera stress, likaså kan man försöka träna på att varva ner.

Målet med att hantera stress i vardagen är förstås att man ska ha en bra balans mellan de krav som ställs och det man själv klarar av att göra. På det sättet kan man förebygga ohälsa som orsakas av stress.

När ska man kontakta vården?
Om man ofta upplever stress och om man till exempel får sömnproblem, ångest, eller hjärtklappning, kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård. Förutom att träffa läkare kan man få prata med exempelvis en kurator eller psykolog. Man kan också få träffa en sjukgymnast.

Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Var kan man få hjälp?
Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att må bättre. Till exempel kan man behöva vara sjukskriven från jobbet helt eller delvis för att kunna vila upp sig och samla kraft igen. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, kan också förhindra att man blir sjuk av stress. Om det är något i ens privatliv som gör att man riskerar att bli sjuk av stress kan man tillsammans med läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen få hjälp att hitta en mer lagom nivå på de åtaganden man har i privatlivet. Också här kan det vara nödvändigt att helt eller delvis ta en paus från till exempel ett stort engagemang i barnens fritidsaktiviteter eller ett alltför ensamt ansvar för en sjuk förälder.

Källor: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/