Agenda 21
Agenda 21 är ett handlingsprogram antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Programmet beskriver hur arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati skall utvecklas för att våra samhällen skall få en hållbar utveckling.

Deras mål är att skapa en uthållig utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja miljöhoten på jorden. Därför handlar det mest om hälsofrågor, både direkt och indirekt. För att bekämpa fattigdom måste man inte bara satsa på hälsovård för alla. Man måste också även till exempel minska föroreningarna, så att alla kan få tillgång till rent vatten.

Agenda 21 dokumentet handlar bland annat om att:
bekämpa fattigdomen
förändra konsumtionen
skydda atmosfären
hushålla med jordens resurser
utveckla ett hållbart jordbruk
ursprungsbefolkningars inflytande
förbättra hälsa och boende

Unicef

FN: s barnfond (eller UNICEF) skapades av FN: s generalförsamling den 11 december 1946 till ge akut mat och sjukvård till barn i länder som ödelagts av andra världskriget. År 1953 blev UNICEF en permanent del av FN-systemet och dess namn förkortades från den ursprungliga FN: s barnfond, men det har fortsatt att vara känd av den populära förkortningen baserad på denna gamla namnet. Huvudkontoret ligger i New York, ger UNICEF långsiktigt humanitärt och utvecklings hjälp till barn och mödrar i utvecklingsländer.
FN: s barnfond

UNICEF är den drivande kraften som hjälper till att bygga en värld där rättigheterna för varje barn realiseras. De har den globala auktoritet att påverka beslutsfattarna, och de olika parter på gräsrotsnivå för att vända de mest innovativa idéer till verklighet. Det gör oss unika bland världens organisationer, och unikt bland dem som arbetar med ungdomar.

Vad gör UNICEF
UNICEF: Förenta nationernas barnfond. Det är en internationell organisation som grundades den 11 December 1946 med namnet på FN: s barnfond. UNICEF skapades för att ge mat, kläder och sjukvård för dem som behöver det. UNICEF ger många typer av stöd och hjälp till barn och mödrar. Den tar emot pengar från olika regeringar och privatpersoner. UNICEF arbetar i nästan alla länder i världen. De hjälper till att rädda liv, skydda barndomar och att få barnen till skolan.

UNICEF: s huvudsakliga mål är att hjälpa människor runt om i världen som är fattiga och som har drabbats av kriget som pågår i världen, som i Afrika. UNICEF försöker också uppnå olika eller till och med farliga mål för att rädda människor som är fattiga, sjuka, funktionshindrade och så vidare. UNICEF förespråkar att människor har rättigheter, särskilt barn, att ha grundläggande saker som en utbildning, hälso-och sjukvård och en plats att leva.

Deras mål?
Det övergripande målet för UNICEFs humanitära insatser är att rädda liv, lindra nöd och skydda barns rättigheter. UNICEFs fem fokusområden är som följer: - Barn överlevnad och utveckling - Grundläggande utbildning och jämställdhet - Hiv / aids och barn - Skydd av barn - Policy opinionsbildning och partnerskap

.UNICEF drivs av vem?
Förenta Nationerna.

Det dom tror är att vårda och ta hand om barn är hörnstenarna i den mänskliga utvecklingen. UNICEF skapades med detta syfte i åtanke - att arbeta med andra för att övervinna de hinder som fattigdom, våld, sjukdom och diskriminering plats i ett barns väg. Vi tror att vi kan, tillsammans, föra fram frågan om mänskligheten.

De förespråkar att åtgärder för att ge barnen den bästa starten i livet, eftersom god vård vid den yngsta ålders utgör den starkaste grunden för en persons framtid.

UNICEF upprätt konventionen om barnets rättigheter. Vi arbetar för att säkerställa jämlikhet för dem som diskrimineras, flickor och kvinnor i synnerhet. Vi arbetar för millenniemålen och för de framsteg som utlovats i Förenta nationernas stadga. Vi strävar efter fred och säkerhet. Vi arbetar för att hålla alla ansvariga inför de löften som gavs till barn.

UNICEF är en del av den globala rörelsen för barn - en bred koalition engagerade i att förbättra livet för alla barn. Genom denna rörelse, och evenemang som FN: s specialsession om barn, vi uppmuntrar unga människor att tala ut och delta i beslut som påverkar deras liv.
De är verksamma i mer än 190 länder och territorier genom landprogram och nationella kommittéerna. Vi är Unicef, FN: s barnfond.

Vem är UNICEF
UNICEF är en konvention för de barn som har rättigheter. Alla de länder som undertecknar den måste låta sina barn ha alla sina rättigheter såsom integritet, väl omhändertagna osv.

Nackdelarna med UNICEF
Det är en FN-organisation. Som sådan det slutar som en front för många av FN: s ansträngningar som kan eller inta vara förenligt med intressen nationer runt om i världen.

Var är UNICEF
Den är i 3 Untied Nations Plaza
New York, NY 10017 USA

Vem uppfann UNICEF
Efter andra världskriget, europeiska barn vände mot svälta och sjukdomar. UNICEF bildades i december 1946 av FN för att ge mat, kläder och sjukvård till dem.

Källor: http://www.unicef.org/whatwedo/

                          sid. 210.
1. Vad heter landets folkhälsominister? Till vilket departement hör ministern och folkhälsofrågorna?
Svar: Sveriges nuvarande socialminister är Göran Hägglund, som även ärKristdemokraternas partiledare.
Socialdepartementet är ett departement under Sveriges regering som sköter bland annat social omsorg, vårdfrågor ochfolkhälsofrågor.

.Socialminister eller hälsominister är den minister i ett lands regering som ansvarar för socialpolitiken, till exempel barn- ochfamiljepolitik, socialtjänstpolitik inklusive handikapp- och äldrepolitik, sjuk- och hälsovård, socialförsäkringar, folkhälsa, etc.
Socialministerns ansvarsområde har vuxit i samband med välfärdsstatens utbyggnad och idag är politikområdet vanligen uppdelat på flera ministrar, ibland dock placerade på samma ministerium eller departement.

2. Definiera och exempelifiera begreppen välfärd och ohälsotal.
Svar: a. Välfärd är bland annat de delvis skattesubventionerade eller helt skattefinansierade tjänster och de transfereringar som stat, landsting och kommun tillhandahåller i syfte att säkra individens trygghet vid bland annat barndom, sjukdom, arbetslöshet,funktionsnedsättning och ålderdom. Kallas ibland även "social trygghet" eller "socialt skyddsnät". Det handhas i Sverige avkommunerna och ett antal myndigheter under Socialdepartementet.

1)Allmän välfärd innebär att alla i samhället garanteras en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Ett alternativ till detta är selektiv välfärd där dessa tjänster endast är vissa förunnat. Välfärd är en definitionsfråga till exempel en tillfredsställande levnadsnivå. Välfärd är ett subjektivt/objektivt/relativt mått på levnadsnivån
2)?Ohälsotalet, är ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från svenska Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 16-64). Talet summerar utbetalade dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning ochaktivitetsersättning och gäller för nettodagar. Två utbetalade halvdagar motsvarar exempelvis en utbetald nettodag.

3. I många kommuner finns det så kallade folkhälsoråd eller andra grupper som gemensamt arbetar med folkhälsa och hälsorelaterade frågor. Finns det någon sådan grupp i din kommun? Vad kallas gruppen och vilka är representerna?
Svar: Nej

4. Naturresurslagen är numera en del av miljöbalken. Förklara och beskriv fortfattat naturresurslagen.
Svar: (NRL) eller naturresurslagen var en svensk lag som upphävdes1999 i och med att Miljöbalken trädde ikraft. Bestämmelserna i Naturresurslagen flyttades då i huvudsak in i Miljöbalkens. Grund idén med naturresurslagen var att genom kommunernas fysiska planering åstadkomma förutsättningar för en långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. I naturresurslagen infördes begreppet riksintresse, som avser vissa särskilt viktiga värden/resurser som i ett nationellt perspektiv betraktas som så betydelsefulla att de ska skyddas för ingrepp som förstör dem. Riksintressen kan utses för rennäringen, fisket, naturvården,kulturmiljövården, det rörliga friluftslivet, ämnen och material, kommunikation, energiproduktion och distribuiton, avfallshantering mm samt totalförsvaret. Därtill utsågs ett antal geografiskt definierade områden till riksintresseområden t ex de orörda älvarna, fjällen, vissa sjöar och kustområden mm. Bestämmelsena i naturresurslagen konkretiserades genom kommunens översiktsplanering.

Vad är stress?

En livsviktig reaktion
Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur.

Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”, och innebär bland annat att mer blod pumpas ut till musklerna och att man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi.

Stressreaktionen har varit livsnödvändig, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om man upplever ett verkligt hot eller om man springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när man blir arg på någon eller har för många arbetsuppgifter att utföra.

Situationerna som orsakar stress behöver inte bara vara negativa. Man kan bli stressad när man till exempel ska ställa upp i en tävling, gifta sig, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Då upplever man ofta att man får de extra krafter man behöver för att orka, och känner sig stark och stimulerad. Det brukar kallas positiv stress.

Vi reagerar olika
Samma situation som av en person uppfattas som stressande kan av en annan person uppfattas som betydelselös. Hur man tolkar en situation beror bland annat på vad man har varit med om tidigare i livet och hur man fungerar som person. Om man till exempel varit med om en svår bilolycka oroar man sig förmodligen lättare över om en familjemedlem som gör en bilresa blir försenad.

Symptom på stress
Kan vara:
Sömnproblem
Trötthet
Rastlöshet, svårt att koppla av
Känslor av irritation, oro, rädsla, sorg
Få ångest
sämre minne och koncentrationssvårigheter
hjärtklappning, högt blodtryck, andningssvårigheter
magproblem
huvudvärk och stelhet i kroppen
utslag eller eksem
överkänslighet för ljud, ljus och lukter
Trötthet som inte går att vila bort

Balans mellan arbete och vila
För att kunna hantera stress i sin vardag är det viktigt att man hittar en bra balans. Balans mellan arbete och fritid, vakenhet och sömn, krav utifrån och krav som man ställer på sig själv. Att leva i obalans under en längre period kan leda till att arbete, familjeliv och den egna hälsan påverkas negativt. Om kroppen hela tiden har stressreaktionen påslagen kan det också leda till att man inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, till exempel om man får en sjukdom, hamnar i arbetslöshet eller om någon i familjen dör.

Att kunna fatta egna beslut och påverka sin situation är ett bra sätt att hantera stress. Har man kontroll över det som stressar har man också större möjlighet att påverka. Det är också bra att lära sig hur långt den egna förmågan sträcker sig och när det är dags att sätta gränser för vad man orkar med.

Man kan också hamna i obalans om kraven inte är tillräckligt höga i förhållande till den kapacitet man har. Därför kan man bli stressad om man inte har tillräckligt många meningsfyllda uppgifter eller utmaningar i sitt liv, till exempel under en längre tids arbetslöshet.
Det finns mycket man kan göra själv för att hantera stress på ett så bra sätt som möjligt.
Om man sover dåligt är det bra att försöka se till att sömnen börjar fungera igen. Att vara fysiskt aktiv gör att man lättare kan hantera stress, likaså kan man försöka träna på att varva ner.

Målet med att hantera stress i vardagen är förstås att man ska ha en bra balans mellan de krav som ställs och det man själv klarar av att göra. På det sättet kan man förebygga ohälsa som orsakas av stress.

När ska man kontakta vården?
Om man ofta upplever stress och om man till exempel får sömnproblem, ångest, eller hjärtklappning, kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård. Förutom att träffa läkare kan man få prata med exempelvis en kurator eller psykolog. Man kan också få träffa en sjukgymnast.

Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Var kan man få hjälp?
Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att må bättre. Till exempel kan man behöva vara sjukskriven från jobbet helt eller delvis för att kunna vila upp sig och samla kraft igen. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, kan också förhindra att man blir sjuk av stress. Om det är något i ens privatliv som gör att man riskerar att bli sjuk av stress kan man tillsammans med läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen få hjälp att hitta en mer lagom nivå på de åtaganden man har i privatlivet. Också här kan det vara nödvändigt att helt eller delvis ta en paus från till exempel ett stort engagemang i barnens fritidsaktiviteter eller ett alltför ensamt ansvar för en sjuk förälder.

Källor: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/

1). Presentera mer ingående två lämplig metoder för att hälsopedagogiskt arbete i grupp.
Svar: kvalitet betyder värde och ett exempel på kvalitativ hälsopedagogiskt arbete är enskilt samtal mellan en hälsoplanerare och en klient. Hälsoplanerare hjälper klienten att komma till rätt med sitt liv. Att avstår från det som är ohälsosamt och lyfta fram de mer positiva delarna i livsstuationen.

2) Redogör för begreppet enpowerment. Exemplifiera begreppet med ett hälsopedagogiskt exempel.

Svar: Enpowerment handlar om att hjälpa individer att utveckla sina egen förmåga. De ska uppleva sig själva som värdefull och förmögna att själva genomföra och klara av beteendeförändring.

4) Vad är ADL? Det finns två olika sorters ADL. beskriv dessa och ge exemple med hälsopedagogisk anknytning.

Svar: ADL betyder Activity of Daily Living, träning för det dagliga livet.
ADL- träningen har två olika sorters. Den ena kallas för personlig ADL och den syftar till att vårdtagaren själv ska kunna sköta sin hygien samt klara matlagning, diskning och liknande. Den andra former av ADL- träning klass för instrumentell och det betyder att vårdtagaren på egen handväska kunna åka bus eller använda andra färdmedel, t.ex gå på bio och restaurang eller kanske delta i någon organiserad fritidsaktivitet.
Träningen bygger på och anpassas till vårdtagaren behov och intressen. En funktionsnedsättning man, som är intresserad av jakt får kanske träna sin kondition, styrka och koncentrationsförmåga.

1) jogga 3 gånger i veckan (30min)
2) gym två gånger i veckan (2tim)
3-4) spela basketboll
5-6) gym
7-8) jogga / dans
9,10,11) dans

1) Varför är ergonomi så viktigt?
Ergonomi är viktigt för att kroppen ska mår bra nu. Men också för att man inte ska få ont senare i livet. Om man suttit snett eller tokigt under en längre tid kan man till exempel få skador i rygg, nacke och leder.

2) Vad är ergonomi?
Ergonomi handlar om hur vi påverkar av allt som finns runt omkring oss när vi arbetar. Ofta handlar det om hur möbler ska vara utformade för att kroppen ska må bra när vi använder dem.

3) Berätta om tips kring hur man ska lyft rätt!
A) ha raka armar
B) böja knäna
C) behöll korsryggen svank
D) inte vrida bålen under lyftet

4) Berätta om tips kring hur man ska sitta rätt!
A) kroppen skall vara i en upprätta symmetrisk ställning
B) man ska inte stå för nära arbetsytan
C) axlarna skall placeras neutralt och vara avslappnade, tänk på att hålla armarna nära kroppen skrivbordets höjd skall vara i bra proportion till stolen,se till att ha bra justerbara bord och stolar som kan ställs in individuellt efter användaren.

5) Berätta om ryggens anatomi!
Svar: Ryggraden – är uppbyggd av 34 stycken kotor. Mellan dessa kotor finns mellankotsskivor – så kallade disker. De består ytterst av fjädrande brosk och inuti dem finns det mjukare brosk och de skyddar och fungerar som stötdämpare. Ryggraden är omgiven av många muskler, stora och små. Ryggmärgen löper inne i ryggraden och är hjärnans förbindelse med resten av kroppen.

6. Berätta om tips kring hur man ska arbeta vid datorer!
Svar: · Sitta på stolen så att ryggen får stöd av ryggstödet. Ställ sedan in stolen så att du kan ha båda fötterna stadigt i golvet. Sitsen ska inte trycka mot lårens undersidor. Vinkeln i knäna ska vara 90-100 grader.

· Bordsskivan ska ge stöd under armarna när du sitter upprätt med sänkta axlar, med ca 90 graders vinkel i armbågarna. Om du har armstöd på stolen: ställ in den på samma höjd som bordet.

· Se till att bildskärmen är skarp och har bra kontrast

8. Vad heter du?
Svar; Sharon Atieno Omondi heter jag.

 Människor definierar nämligen friskt och sjukt, välbefinnande och livskvalitet på mycket olika sätt. Någon som är sjuk kanske säger att hon mår bra, medan en som frisk säger att hon mår dåligt. Livstil och levnadsvanor är viktiga för hälsa. Och att man bry sig om hälsan är en billig investering, som ger utdelning och hela livet. Min livsstil -Eftersom livskvalitet är någont personligt handlar det mycket om att man har självkännedom, att man vet vilka behov man har och hur man tillfredsställer dem. Det som är viktigt för mig är och mitt behov är att spela basketboll, dansa,styrketräning,gym och förbättra min kondition.

1)SJÄLVFÖRTROENDE

Ett gott självförtroende  gör att man känner sig trygg,lita på sig själv och sina egna förmågor.  Och man inte lätt påverkar av andra. Ett dåligt självförtroende kan också påverkar hälsan och livsstilen negativt genom att man inte orkar stå emot tryck från kamrater,skola eller familj. Det kan i sin tur exempelvis leda till att man mer eller mindre ofrivilligt provar och använder droger av olika slag. Ett dåligt självförtroende kan också göra att man inte vågar prova på aktiviteter som är bra hälsan. Det finns två sorters självförtroende. Det ena kan vi kalla för allmänt självförtroende och det handlar om den allmänna trygghet du har inom dig. Denna grundtrygghet grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet,oberoende av vilka vägar och stigar du väljer att följa. Den andra sortens självförtroende kallar vi för det specifika självförtroende. Det är det självförtroende du har i speciella situationer: när du till exempel skriver prov, håller tal eller kör upp för körkort. Ett lågt självförtroende kännetecknas av att man är rädd inför prestationen. Man är rädd för att misslyckas och känner sig som en ständig förlorare. Det inre samtalet är negativt. Tankar på flykt dominerar, man tänker: jag vill inte. Jag avstår. Jag låter någon annan gör det. Det finns också något som kallas falskt självförtroende. Det kännetecknas av att man har en overklig, förvriden bild av sig själv.

2)SJÄLVKONTROLL

Självkontroll är en psykisk viljehandling att behärska sina impulser, känslouttryck, och instinkter, förmåga att invänta ett bättre tillfälle att tillgodose sina intressen eller behov. Självkontroll och kroppskontroll är grundläggande jagfunktioner, som förutsätter självkännedom. Det är ett slag av kontrollfokus, motsatsen till ett externt kontrollfokus (att kontrollen är bortanför en själv).

3)SJÄLVBILD

Med självbild menar att jag som människa uppfattar att jag har ett värde som människa,att jag är värd någonting som den jag är. En god självbild innebär att jag känner mig älskad,omtyckt och accepterad som den jag är. Självbilden hänger samma med din självkänsla och ditt självförtroende. Alla känner sig otrygga och osäkra ibland, men med positiv grundläggande självbild hanterar vi dessa situationer. Vi vet hur vi ska tänka och agera för att återvinna balansen ” och komma på banan”. Den som har negativa, felaktiga tankar om sig själv det vill säga en dålig självbild, kan vara svår att hjälpa. Vara självbild grundläggs nämligen tidigt i socialisationsprocessen. Hur viktig vår självbild är blir uppenbart om man drabbas av en sjukdom som anorexi (anorexi nervosa). Sjukdomen innebär att man har en förvrängd kroppsbild. Den som har anorexi tycker att hon är för tjock, oavsett hur lite hon väger Därför går hon avsiktligt ner i vikt genom självsvält. Orsaken till anorexi är komplicerad, men det handlar bland annat om dåligt självförtroende och omvärlden slankhetsideal. Dessutom upplever de som är anorektiska ofta att de får kontroll över sitt liv genom att kontrollera sitt ätande. De känner sig duktiga när de låter bli att äta.

4)FYSISK HÄLSA

fysik hälsa handlar om att kroppen är frisk och fungerar normalt.Man behöver inte ägna sig åt elitidrott för att ha en god fysisk hälsa. Det kan räcka med aktiviteter som promenader,cykelturer,simning,trädgårdsarbete eller städning. Det fysiska resultate blir bland annat ökad muskelstyrka, bättre kondition, bättre rörlighet, stärkt skelett och ett starkare immunförsvar. Dessutom får man positiva sidoeffekter, som bättre koncentrationsförmåga och bättre stresshantering. Samtidigt minskar risken för att man ska drabbs av hjärta och kärlsjukdomar. Att uppleva fysisk hälsa kan verka enkelt. Det gäller ju bara att var frisk och kroppsligt sett fungera normalt. Men dagens moderna samhälle medför att crika 85 procent av befolkningen är fysiskt understimulerad.

4)PSYKISK HÄLSA

Psykisk hälsa är att vara i mental balans. Att kunna tänka klart och rationellt och inte känna sig likgiltig, deprimerad, ångestfylld eller ha andra känslomässiga störningar. Psykisk hälsa hänger nära samman med social emotionell hälsa. Människans hälsa kan liknas vid en pyramid, där den psykiska hälsan ligger som stenar i botten. Det är grunden att stå på och att bygga utifrån. Tre stora stenblock är förmågan till koncentration, vilja och stresshantering.

6) SOCIALT

Social hälsa handlar om våra relationer till andra människor, alltså hur väl vi fungerar tillsammans med andra och hur  våra sociala kontakter ser ut. Den sociala hälsan påverkas även av i vilken utsträckning vi känner oss stöttade, och om vi känner att vi är en del av vår omgivning, vårt samhälle. Det handlar alltså om att känna gemenskap och samhörighet. Detta är ett av våra basbehov, och därför har den sociala hälsan en mycket stor betydelse för hur vi mår.

7) KONCENTRATION

Koncentration är vår förmåga att fokusera på en specifik uppgift. Det kan handla om allt från att köra bil,skriva prov,hålla ett tal eller att utföra en topprestation inom idrott eller musik. Människor reagerar olika på störningar, men koncentrationsförmåga kan tränas up.

8)  VILJA

Att man har vilja och förmåga att mobilisera viljestyrka är viktigt för våra psykiska hälsa. Viljan är en avgörande faktor då vi exempelvis ska förändra vår livstil, förbättra vår hälsa eller bekämpa sjukdomar om sina skador. Att man är fri från ett beroende, att sluta röka,lägga om sina matvanor eller att börjar med regelbunden motion kräver vad vi brukar kalla en vilja av stål.

9) STRESS

Det som orsakar ökad nervositet är olika former av stress. Det finns ofta kopplingar mellan livsstil och stress. Många tror att stress är ett modernt begrepp,men det stämmer inte. Stress är en av våra mest grundläggande reaktioner, och den finns hos både människor och djur. Det kan vara olika saker som utlöser stressen. Vad som stressar mig idag kanske inte stressar mig senare i livet. Det finns dock en gemensam nämnare för all stress, den orsakas av att vi känner krav,antingen från oss själva eller från andra.